Bilförsäkring och omregistrering

Vi tog ju med vår tre år gamla bil när vi lämnade Sverige. Vi började tidigt processen att göra den portugisisk.
Vi tog hjälp av LC Consulting (Luis Cardoso) som ordnade med det mesta. Vi fick en checklista med alla dokument som behövs och prickade av dem i tur och ordning. Exempelvis COC-certifikat från BMW (bilens motor- och chassinummer m m) elräkning från Sverige (som visar att vi bott där senaste året). Många papper blir det...
Det var värt att ha hjälp med detta. Gör man fel saker i fel ordning fastnar man lätt i den portugisiska byråkratin.
Men nu är registreringsskyltarna klara. Vi har även installerat transpondern som gör att vi kan köra på betalvägarna (vissa motorvägar/broar).
LC Consulting hjälpte oss även med ett besök hos motsvarigheten till Transportstyrelsen i Faro. Där blev våra svenska körkort registrerade och gäller nu i Portugal lika länge som de skulle gällt i Sverige.
Lämpligt nog såg vi till att begära nya i Sverige (borttappat/skadat) just innan vi flyttade ut...
Bilförsäkringen ingick inte i konsultens paket. Vi hade fått höra att till det ska man anlita en försäkringsagent. Jag gjorde så och fick en offert som innebar en dubbelt så dyr försäkring mot vad jag hade i Sverige (6000 SEK per år i Sverige)!
Ska det verkligen vara så dyrt frågade jag mäklaren. Fick inget svar.
Så jag provade att fixa det själv via segurodirecto.pt - och jag fick Google Translates hjälp till en helförsäkring för drygt 400 Euro (4500 SEK).
Nu ställs bilen av hos Transportstyrelsen i Sverige. Vad vi ska göra med de svenska skyltarna har Transportstyrelsen inte behagat svara på än, men det kanske kommer. Det är olika bud om de ska förstöras och fotograferas,  skickas tillbaka, eller bara dumpas.

Vår bil är nu mer portugis än vad bilägarna är.

Portugisisk julmat

I Portugal är torkad och saltad torsk motsvarigheten till julskinkan.
Det finns i någon form på bordet i alla portugisiska familjer. En portugisisk kock kan ungefär 200 sätt att tillaga ”bacalhao” som det heter på portugisiska.
Eftersom vi tänker i banor av ”ta seden dit man kommer” så var vi så klart tvungen att prova.
Så i veckan köpte vi några bitar torkad fisk. Vi hittade ett recept med medelhavstillbehör som lät vettigt och körde igång.
Kanske startade vi för sent? Råvaran kan behöva blötläggas i tre dygn för att dra ur saltet. Vi hade bara halva tiden på oss. Men andra recept sa ett dygn. Så vi körde på 36 timmars blötläggning och bytte vatten fyra gånger.
Receptet som sådant var inte märkvärdigt. Lök, vitlök och paprika skulle brynas. I med vitt vin och fisken. Sedan på med potatis, oliver, tomater och pinjenötter och in i ugnen i cirka 15 minuter.
Resultatet då? Vi kan diplomatiskt säga att det såg bättre ut på bild.
Konsistensen är på fisken är annorlunda, fastare och segare vilket är positivt. Men doften av fisk är intensivare än från färsk torsk. Jag tänker på uppvärmd fisk (som jag inte gillar) där fiskens doft och smak förstärks på ett icke-angenämt sätt.
Kanske hade vi blötlagt för kort tid? Det var lite för salt också.
Vi har lite svårt att förstå storheten i torsk i form av torkad och saltad fisk. Vi gillar färsk torsk (särskilt skrei) högt och rent. Den här erfarenheten nådde inte i närheten av den smaken. Torkad fisk var ju en nödvändighet för 200 år sedan då den inte gick att konservera på annat sätt. Har svårt att se någon annan orsak än tradition till att det är så förankrat i det portugisiska köket.
Och vårt försök får ses som ett experiment. Vi ska ge bacalhao en chans på restaurang också. Ska bli intressant att se om proffs kan hantera råvaran bättre.
Men tillbehören var goda!
Vi hade läst att rött vin skulle vara bäst till. Det är nog inte fel med tanke på  sältan.
Feliz Natal!

Helgstängt

Förra julen tillbringade vi i Lagos, en större stad bara ett par mil från där vi bor nu.
Då märkte vi aldrig av någon neddragning av öppettider under helgerna annat än juldagen då det mesta var stängt. Ferragudo där vi bor nu är en mindre ort - här märks det.
Redan i november började restaurangerna på turiststråket skylta med stängt för säsongen.
Det har dock inte gått någon nöd på oss, vi har tre bra restauranger inom 200 meter från vår port. Så vår plan var att äta gott på någon av dem på julafton.
Alla tre är stängda till efter nyår... Man lär sig nya saker om hur vår nya hemort fungerar varje dag.
Ingen risk att vi får svälta på julafton i alla fall. Vi vidgade sökningen och hittade en julaftonsöppen restaurang med levande musik lite längre bort (1 km). Så där firar vi jul efter en golfrunda på Gramacho på förmiddagen.
God Jul!

Handla/dricka vin i Portugal

Systembolaget contra vin i livsmedelsbutiken - det är ju ett återkommande debattämne i Sverige.
Jag har oftast försvarat Systembolaget och motiverat det med att alla världens viner finns tillgängliga.
Nu har vi bott i Portugal drygt två månader. Ska inte säga att jag ändrat mig totalt. Men nog är det bekvämt att kunna köpa matdrycken i samma affär som man handlar maten (även när man handlar en söndag).
Nackdelen är att sortimentet är till 95 procent inhemskt. Det brukar finnas någon fransk champagne och någon whisky från de brittiska öarna på sprithyllan.
Det har förändrat våra vininköp. Det finns ingen produktinformation som på Systemets hemsida, så man får helt enkelt gissa/prova sig fram. Ofta via extrapriserbjudanden i vår lokala Lidl-butik.
Men precis som hemma finns ett samband mellan pris och kvalitet. Portugisiska viner är sällan dåliga - men en hel del är medelmåttigt.
Normalpris för ett vin på vårt Lidl är i underkant av €5. Det finns alltid några erbjudanden där någon sort är nedsatt från ungefär 4:50 till 2:50. Det mesta kommer från Alentejo, vindistriktet närmast norr om Algarve. Vita viner från distriktet Vino Verde (nordligaste Portugal) är också vanliga.
Från det distriktet gjorde vi ett fynd nyligen. Alvarinhon Deu la Deu, som nyligen kunde beställas för 187 kr på Systemet, köpte vi på Lidl för €6! Ett riktigt gott vin, förhoppningsvis finns det kvar när vi handlar nästa gång.
Vinerna från hemmadistriktet Algarve är oftast något dyrare (svårt att förstå varför då de sällan är något extra). Dyrast är Douro-vinerna.
Sedan finns även i vår lokala Lidlbutik ett enormt utbud av bra Portvin i prisspannet €7-15.
Det finns även en del specialbutiker för vin. Hittills har vi bara fönstershoppat i dessa, men där hittar man mer importerat vin och mer kvalitetsvin.

Fynd! Riktigt gott vitt vin för en tredjedel av priset i Sverige. 

Algarves vinterklimat

På sociala medier ser vi många vinterbilder från Norrbotten. Det känns märkligt på något sätt, att detta inte drabbar oss i år. Efter 63 år med snö, kyla och mörker... en vinter med gröna gräsmattor, sol och värme. Surrealistiskt.
Vi saknar det verkligen inte. Algarves ”vinter” är mycket behagligare.
För ett år sedan försökte vi på alla sätt följa Algarves klimat via olika vädersajter. Då hade vi inte bestämt oss för i vilken del av Portugal vi skulle bosätta oss. Silverkusten låg bra till, och Setubal-området var också aktuellt.
På papperet (medeltemperatur månad för månad) är det inte mycket som skiljer. Men Algarve har absolut det bästa vinterklimatet.
Nu har vi haft en period med ”dåligt väder”. Det har framför allt varit blåsigt med kalla nordliga vindar. En och annan regnskur har också vindarna fört med sig.
Men solen har visat sig mellan skurarna, och då blir det snabbt varmt och gott igen. Shorts och piké tycker jag är lagom klädsel på dagarna (men portugiserna går i tjock mössa och täckjacka med pälskrage...). En långärmad tröja kan dock vara skönt att ha till hands när solen går i moln.
På nätterna är det just nu endast 5-6 grader, det sitter förstås i under morgontimmarna innan solen hunnit värma upp luften.
I marknadsföring brukar Algarveregionen tala om 300 soldagar per år. Vår erfarenhet hittills är att det snarast är en underdrift. Någon stund varje dag brukar solen visa sig - men vi har ju ännu inte ett års erfarenhet av Algarve.

En kompis skickade en bild när plogbilen passerat...

Samtidigt var jag ute på golfbanan i strålande sol och skön sommartemperatur. 

Vardag i Portugal

Fick ett påpekande om att det varit så tyst på bloggen ett tag. Det är förstås sant, och ett tecken på att vi landat i någon slags vardag här nere.
Det är nu cirka sex veckor sedan vi kom till Portugal. Första veckorna var allt nytt och det fanns massor att fixa med. Fortfarande håller vi på att greja med en del administration - men i ett lugnare tempo.
Vi har fixat en portugisisk bank (Millennium bcp) - om det är en bra eller dålig bank kan vi ännu inte uttala oss om.
Bilen har besiktats för inregistrering. Detta är en sådan djungel av byråkrati att vi tagit hjälp av Luis Cardoso (LC Consulting). Nästa steg är att få nya skyltar och våra svenska körkort registrerade av myndigheten. Sedan ska tullen godkänna allt - och tydligen kan de vara väldigt kinkiga.
Den portugisiska skattemyndigheten är vi nästan klar med. Vi väntar på ett intyg från svenska Skatteverket och sedan ska vår NHR-status vara klar hoppas vi (förutsättning för att kunna ta ut tjänstepension på förmånliga villkor - ett tag i alla fall.
Senaste veckan har vi haft besök från Sverige för första gången. Lenas äldsta, Daniel, har varit här med sina tre barn (10-14 år gamla). Det har funkat jättebra - skönt med en stor lägenhet då.
Vädret har vi klagat lite över senaste tiden. En envis nordlig vind har varit lite besvärlig framför allt uppe på golfbanan där man är utsatt för vinden. Det har till och med kommit någon regnskur.
Men när man läser om novembervädret i Norrbotten är det lätt att stå ut med.

Efter en timme på bankkontoret i Lagoa hade vi undertecknat de femtielva dokument som krävdes för att öppna ett bankkonto. Ett par dagar senare fick vi våra bankkort på posten. 

Så här bor vi

Jag gjorde en rundvandring med mobilen i vår lägenhet. Så här bor vi i Ferragudo.